Ord från kojan

Jag vill skriva! Nu! Måla också men skriva först. Kreativiteten maldes ner och stängdes in i en stressad flyttlåda och jag har mest existerat ett tag. Så på trappan till min koja i utsikten över den igenvuxna dammen och bland fågelberättelser började sakta något växa. En liten liten rörelse i allt det stilla. Och efter helgens trädgårdsfest i Sibbarp har den lilla rörelsen vuxit sig stormig. I alla fantastiska möten och återseenden, ögon och leenden, kramar och musik och eld och en eftermiddag som blir en kväll som blir en natt som blir en gryning som blir en morgon och en lycklig längtan till uttryck, har jag hittat tillbaka. Och nyss hittade jag ord för var jag är, ord som jag skrev för en par år sen som passar jäkligt bra nu och som jag tycker om och därför väver in här.  
 
”Jag har i några dagar tänkt skriva en lite försiktig dagbok om att jag så sakta hör tonen i världen igen… den som varit så tyst så länge…. skriva om en sakta vaknande känsla av tillit och att Faktiskt Må Bra! Korta stunder må väldigt väldigt och geniunit (äh… skriver så fort så fingrarna snubblar *s*)  g e n u i n t  BRA!! Om att igen kunna måla…Jag har målat en tavla som heter ”Tre hjärtan och en längtan” som jag älskar mer o mer (tänk Dali och O’Keeffee och nåt jäkligt obestämbart) ….om att lära sig tova och i bästa tuvstarr-stil strax lämna det traditionella och så-gör-man och experimentera hejvilt! Ni skulle se armbandet som jag totat förlåt tovat ihop o som hemslöjden nog skulle gråta över… och det håller säkert inte lika bra för man borde inte kasta hundratals års erfarenhet överbord men jag skiter faktiskt i det för det var så himla roligt och jag tycker om resultatet.

Men… som man snart märker…. jodå det är bobhanssonvarning på texten för det stilla och försiktiga får fan inte plats idag utan himlarna har öppnat sig och jag kan inte sitta still! Och so what om det kraschar igen…. jag är lycklig NU!!! Himlen är blå, barnen sitter inte i nån sjö alls, och jag har massor av energi så jag skriver sånt till människor som jag tänkt men inte kunnat få ut för skrivkrampen har tillfälligt släppt! Och de undrar nog ”var kom DET ifrån? Skitsamma… jag vill dela med mig! I mina ögon har jag glädje och förväntan och i min hand har jag hela världen…. ”

 
SÅ är det….. Precis så!

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s