Någon och kriget

Det här liknar mest falsk marknadsföring hittills. Var är anarkismen? Och de konkreta åtgärderna som skulle undersökas? Beskrivningen beskriver dåligt innehållet. Men jag antar att allt har sin tid. Och intentionen finns ju där. Men allt är rätt mycket som vanligt. Det mesta händer i mitt huvud. För jag har skrivit flera blogginlägg. I huvudet. Och ändå så HAR jag förmågan att agera. Jag känner mig lite som jag gjorde på en filosofi-föreläsning för några år sen. När studierektorn (tror jag det var) kommer in och berättar att ämnesrådet på institutionen, och därigenom också studentinflytandet och kommunikationen mellan studenter och lärare, knappt existerade. Han vädjade om representanter och engagemang. Och jag minns så väl hur jag tänkte att Någon absolut borde engagera sig. Sedan slog det mig att bland alla Någon i det rummet var jag själv precis lika mycket Någon som de andra och därför också måltavla för min egen åsikt. Den insikten gjorde det helt omöjligt att fortsätta som om inget hänt. Insikten var så omvälvande så jag minns faktiskt inte riktigt om jag räckte upp handen, gick upp på institutionen och sa till, gick på första mötet eller hur det hela faktiskt konkret gick till. Nästa minnesbild är att jag sitter där på ämnesrådsmöte och försöker se ut som om jag vet hur man gör. Jag hade ju ingen erfarenhet så det var verkligen fake it ‘til you make it! Jag är inte så säker på att min insats var banbrytande men jag gjorde större nytta genom att alls vara där än inte. Och det var banbrytande i mitt eget liv. Jag upptäckte egenskaper hos mig själv som jag inte visste att jag hade. Där är jag nu, jag sitter och är Någon som borde agera! Men uppenbarligen behöver jag en studierektor som knackar på och berättar vart jag ska gå… För jag har massor av tankar, vilja och engagemang men ingenstans att göra av det. Jag anar att jag inte är ensam om det. Landets alla studierektorer! Förena er! Och knacka på… ni som kan erbjuda ett forum… så kommer vi som kan följa så gärna att följa er. Åtminstone en av oss.

Gärna en studierektor i lingvistik! Jag börjar förstå hur enormt viktigt språket runt omkring oss är just nu. I hur hög grad det påverkar oss hela tiden. Utan att vi märker det. Ordet ”skattetryck” jämfört med ”skattenivå” t.ex. I en debatt där det första ordet används istället för det mer relativa känslobefriade ”nivå” så har de som vill sänka trycket ett rejält övertag oavsett vad som sägs förövrigt. Ordet i sig är ett argument. Och ordet ”massinvandring” t.ex. Som allt fler verkar använda. Även de som är för öppna gränser och inte är ett dugg främlingsfientliga. Om det ordet används i en debatt så har rasismen flyttat fram sina positioner även om alla utom en är antirasister. Jämför orden massinvandring och immigration. Blunda och tänk ”Vi har ingen massinvandring”. Vad ser man? En massa folk som bortom all kontroll väller in över gränserna? Det är inte alls samma känsla i immigration. Det är en enorm skillnad på att diskutera huruvida vi har massinvandring eller inte jämfört med att prata om hur stor immigrationen är. Och det oförargliga lilla ack så viktiga ordet ansvar. Åkesson återkommer ständigt till detta ”Vi tar ansvar”. Vad han också säger med det är att det finns några andra som inte gör det…. Sverigedemokraterna verkar ha två lägen…. dels det återhållsamma ordknappa men skickligt utvalda som säger väldigt mycket mer än orden och försätter ”de andra” i underläge som emellanåt är likt kvicksand… Och dels de svepande känslomässiga brinnande talen som exempelvis Kent Ekeroth höll under landsdagarna i Ljungbyhed förra året. Där tonen ligger på och nästan över gränsen för hets mot folkgrupp. Men i krig och kärlek… Kent befinner sig i krig. Ett krig som han som han själv säger ”inte har startat”. Arg och rädd och mycket medveten om situationens allvar står han och håller ett tal som målar upp en bild av att Sverige just nu i smyg invaderas av kvinnofientliga, sexgalna, maktfullkomliga extremister som har som mål att utplåna oss svenskar. Man kan tycka vad man vill om den bilden men Kent tror på det! Och människor som drivs av en stark övertygelse ger ett trovärdigt intryck och får andra att tro på det man säger. Vi andra blinda vilseledda dumskallar förstår inte hur allvarligt det här hotet är så Kent och hans kompisar har åtagit sig den otacksamma uppgiften att försvara oss och rädda Sverige och svenskarna undan hotet om utplåning. Till och med jag som ser igenom hans retorik och vet att han har fel får en känsla av obehag. Efter talet stod alla åhörarna upp och applåderade. Och isklumpen i min mage kommer sig av lika delar att Kents rädsla smittat av sig och det faktum att Kent och några av de som applåderade idag sitter i riksdagen.

Hur hanterar man en människa som Kent? Genom att angripa honom? Gör det honom lugnare? Eller är det för honom bara ytterligare ett slag i det pågående kriget? Ett krig som vi andra omöjligt kan vinna eftersom vi inte ens deltar i det? Anti-rasisterna då, som för krig mot rasismen? De kan inte heller vinna eftersom det är ett helt annat krig…. Kent försvarar inte en idé. Han slåss för sitt liv, sitt land och sina barn och barnbarn. Så jag vet inte riktigt hur jag ska hantera Kent. Men däremot tror jag på att bland det mest effektiva för att minska den skada hans krig gör, är att på punkt efter punkt desarmera och avväpna honom. Att ge de som lyssnar på honom möjlighet att reflektera och förstå mekanismerna och vad som händer. Bemöta argument och ta ner diskussionen på jorden. Konkretisera och ge fler infallsvinklar. Slå hål på det han säger. Visa att slagfältet inte finns och hotet inte existerar.

Jag tror att det var främst därför som SD marcherade ut ur kyrkan under Eva Brunnes tal. För att de inte hörde hennes ord om vikten av att protestera mot rasism. Om att ta ställning för alla människors lika värde. De är ju inte rasister? Då håller de väl med henne? Men de är så färgade av sitt krig att de kände sig angripna. Tolkade ett fredsbudskap och evangelium sprunget ur de kristna värderingar de säger sig värna, som en krigsförklaring. Och i krig och kärlek….. Att försvara sig står över både en ev. kränkning av kungen, ge ”fel” budskap till omvärlden och bryta mot tunga traditioner. Och jag tror att de ibland har svårt att förstå att inte vi andra ser det. Lika svårt som vi har att förstå att inte sverigedemokraterna ser det VI ser….

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Någon och kriget

  1. Lena Höök skriver:

    Tack för mycket kloka ord. Just sådana som jag, och fler med mig behöver just.
    Inspiration och förtydligande, utan att för den sakens skull förenkla.
    Kram

  2. anarkistvardag skriver:

    Tack! Och tack för att du kommenterar! Det känns mer meningsfullt att skicka iväg nåt ut i etern när det finns någon som tar emot och ger respons. Kram!

  3. Uffe skriver:

    Studierektorer pekar inte alltid åt rätt håll, i alla fall inte de som heter Åkesson och Ekeroth… så det blir nog till att peka själv. Jag följer mitt inre, något ofokuserade pekfinger och låter mig inspireras av vardagsanarkister. 🙂

    • anarkistvardag skriver:

      Ja det är väl så, lite dumt att sitta och vänta på studierektorn… 🙂 Får sätta på mig en krage att ta mig i! Och apropå studierektorerna Å och E så är det ständigt aktuellt detta som jag hörde för en massa år sen o aldrig glömt: ”Man kan lära barn lyda men inte VEM de ska lyda”. VEM förutsätter egen reflektion som rimmar dåligt med lydnad…

  4. levitte skriver:

    Ordens makt, ja… och tolkningar av ord… Hur ska vi förstå varandra på riktigt om lika ord betyder olika saker för olika personer? Kanske genom att lyssna… och du verkar göra just det, lyssna och försöka förstå nyanserna i det som sägs, vad budskapet faktiskt innehåller, inte bara vad det speglar i dig.

    Väl skrivet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s